Majoriteten utav spelen som har nämnts streckspelade jag under veckan. Och precis som när man är uppe i en riktigt bra bok, kunde jag inte tänka på något annat än karaktärerna och deras öden. Vissa var inte jätteläskiga, medan andra fick mig att skrika och stänga av konsolen. En blandad påse. Men allt handlar inte om högpulsryck till hundrafemtio.
Många spel har försummats under vecka, Kuon, Pulse of Rose och Haunting Grounds för att nämna några (förmodligen nämndes inte ditt favoritspel heller, om du har något inom genren), men det har varit sju nervkittlande och spänningsfyllda dagar; jag är nöjd.
Adrenalinet har lagt sig för den här gången. Och det är, faktiskt, skönt att andas ut. En stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar