lördag 30 april 2011

Flickor kan inte spela Tv-spel. Eller?

Nördkulturen har börjat sprida sig mer och mer till det kvinliga könet, och det har självklart väckt stormande diskussioner. Höjda röster har skrikit sig hesa om "kulturperspektiv etablerat av män" och hur svårt det är att vara kvinna i en grupp som de normativt inte tar del av.

Jag vill inte tömma en dunk bensin över ett redan rasande bål; men vad är det egentligen folk bråkar om?

Synsätt och erfarenheter är inte begränsat till våra kön, sexualitet eller etnicitet; ändå verkar det vara något diskussionen hakat upp sig på. Det pratas, nästan vrålas, om utrymme och hur kvinnor tar upp plats - men ändå ser jag inte en enda man föra den typen av resonemang. Ni (kvinnor) är, tro det eller ej, väldigt välkomna. Självklart finns en stereotyp; en öldrickande kille i vit junk food t-shirt som spelar Halo på Xbox Live. En stereotyp vissa kvinnliga spelare verkar ha svårt att acceptera: "vårat synsätt skiljer sig", brukar det heta. Men vet ni(?); mitt synsätt skiljer sig också. Ibland får man leva med det och låta utvecklingen ske i sin egen takt. 

Bara för någon dag sedan diskuterade en forumtråd (ja, en forumtråd är inte mycket värd, men den summerar den pågående diskussionen perfekt) de sexistiska och nedsättande bilder man hittat då man sökt på "gamergirl". Osökt undrar då jag självklart om man också tog sig tid att söka på "gamerguy". Förmodligen inte. Ändå verkar det uteslutande handla om hur kvinnor behandlas, när det egentligen handlar om oss alla.

När jag bekantar mig med dessa satar (inte kvinnor, utan gnällspikar) inser jag ganska snart att de är förlorade. Omdömeslösa predikningar om förtryck i en diskussion som är roligare att bygga drama kring än att faktiskt lösa - för det finns egentligen inte speciellt mycket att lösa. Varför det över huvud taget är en genusfråga till att börja med är bortom mig. Både män och kvinnor gör sig skyldiga till att som skrikande barn gråta över när ett företag eller någon slumpmässig person på internet gör något som inte är helt politiskt korrekt; sedan skyller de på varandra.

Det är dammigt, föråldrat och passé att dela upp oss i två läger; killarna mot tjejerna, som om det vore ett jävla dagis. Finns det någon slags prestige i att tjuta mest?

En förändring kommer ske. Men osämja mellan kön kommer inte hjälpa våran älskade kultur att utvecklas. Snarare tvärtom. Lägg ner och lek tillsammans; det finns egentligen inget som står i vägen annat än eran sorgliga tångsynhet - det hjälper ingen att vara pretentiös och svår. Tänk på det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar